Så blandade känslor, din begravning börjar närma sig och jag blir bara mer och mer orolig för varje dag som går, ledsenare och ledsnare. Det är som jag inte förstog, förns nu när jag får tänka efter att du faktiskt inte finns där.
Jag ser inte fram emot tordag men det är något jag vill ha överstökat, jag vet hur jobbigt det kommer vara, men jag vet att efter det kommer jag kunna slappna av, glöma allting och gå vidare.

Min bror är min bror och det kommer han alltid att vara, någon jag tycker om. Men jag kan inte undvika att se dig i ögonen och bli besviken. Du är en sån egoistisk person och jag tycker synd om alla som fått uppleva det här. För det handlar inte om vad du gjort, utan hur otroligt respektlös du är. Och jag vill absolut inte ha med någon sådan att göra. Sålänge du visar att detta är du, kommer jag skämmas över att bli kallas din syster.

Min mamma berättade nyss att vi ska gå tillbaka till telenor med min skit mobil och försöka få en iPhone. Pojkvänn ♥

Ja okej, tre olika känslor. Denna natt har varit jobbig, har inte kunnat sova. Legat och tänkt hela natten. Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen, ska jag gråta eller le?